Fyra myter om medlemskap i en idrottsförening – vad innebär det att vara medlem i en förening och varför borde din förening bry sig om det?

Vad betyder egentligen medlemskap i en förening, som till exempel en idrottsförening? Begreppet medlemskap blandas ofta ihop med att vara kund, deltagare eller till och med medborgare. Enkelt uttryckt kan frågan verka självklar – men just därför är den också svår.

I denna blogg slår Finlands Olympiska Kommittés experter på föreningslagen hål på de fyra vanligaste myterna om medlemskap i en idrottsförening. I slutet av texten ger vi dig också fyra skäl till varför det lönar sig att sköta medlemsadministrationen enligt föreningslagen.

Myt 1: En medlem i en idrottsförening är samma sak som en kund

Nej. En förening måste i första hand följa föreningslagen, där grundtanken är att medlemmarna gemensamt styr och beslutar om föreningens angelägenheter. Föreningslagen och föreningens egna stadgar fastställer villkoren för medlemskap samt medlemmarnas rättigheter och skyldigheter. Vanliga medlemskategorier i föreningar är ordinarie medlemmar, stödmedlemmar och hedersmedlemmar.

En kund förbinder sig bara till att köpa en produkt eller tjänst. Det är föreningens ansvar att informera om verksamheten eller tjänsten är avsedd för medlemmar, icke-medlemmar eller båda – och det är stadgarna som styr detta. Det är bra att vara kundorienterad när man erbjuder tjänster, men att köpa en tjänst eller delta i verksamheten är inte samma sak som att vara medlem med tillhörande ansvar.

En kundrelation upphör när deltagandet eller betalningsperioden tar slut, men medlemskapet kvarstår tills medlemmen själv väljer att utträda eller blir utesluten.

Myt 2: En familj kan vara medlem i en idrottsförening

Nej. En familj kan inte vara medlem i en förening som en enhet, eftersom föreningslagen säger att en medlem antingen är en fysisk person (alltså en individ) eller en juridisk person (till exempel ett företag, en stiftelse eller en annan förening). Eftersom en familj inte är en självständig juridisk person kan den inte vara föreningsmedlem i sig.

Däremot kan ett så kallat ”familjemedlemskap” vara ett sätt att ge rabatt på avgifter eller andra förmåner, om flera familjemedlemmar går med i föreningen var för sig.

Myt 3: Medlemskap i en idrottsförening uppstår automatiskt

Nej. Medlemskap i en förening är i grunden tillsvidare. Enligt föreningslagen uppstår medlemskap när en person uttrycker sin vilja att bli medlem och föreningen godkänner personen som medlem. Man kan inte bli medlem omedvetet eller enbart genom att betala medlemsavgiften.
Detta skyddar både individen och föreningen. Föreningsfriheten innebär rätt att vara eller inte vara medlem. Ingen har en absolut rätt att bli medlem, även om de uppfyller kriterierna i stadgarna – och föreningen behöver inte ens motivera ett avslag.

Myt 4: Medlemskap i en idrottsförening är tidsbegränsat

Nej. Enligt föreningslagen kan en medlem lämna föreningen, eller bli utesluten genom en uteslutningsprocess. Men medlemskapet är aldrig tidsbegränsat. Det upphör inte automatiskt när en betalnings- eller verksamhetsperiod tar slut.

Medlemskapet fortsätter, även om medlemsrättigheterna kan förändras enligt föreningens stadgar – till exempel om medlemsavgiften inte är betald.

Visste du att Suomisport erbjuder en modern medlemsadministration byggd i enlighet med föreningslagen?

Mer innehåll om relaterade ämnen till denna artikel